Mysbrallans land
Jag har köpt ett par mysbrallor. Eller sweatpants kanske det heter. Men när jag var barn på 80-talet så kallade vi det mysbrallor och det var ungefär så länge sedan jag ägde ett par mjuka oformliga bekväma bomullsbyxor. Men ni vet, man blir som man umgås och man tar seden dit man kommer. Så jag slog till på ett par klassiska joggers. För jag vill påstå att mysbrallan är Amerikanernas nationaldräkt. Stylat med truckerkepsen och termosmuggen. Klart att jag vill passa in! Vad ska jag annars har på mig när vi kollar på Sunday football och äter peperonipizza i soffan?
Men varför är den här byxan så otroligt populär? Visst har vi joggers i Sverige också, men inte i den utsträckning som här. Inte överallt, närsomhelst inför vem som helst. Vad är anledningen till populariteten (och acceptansen) här i USA? Jag har mina teorier.
Amerikanerna är praktiska och bekväma. Några exempel: Vi har garage integrerat i huset för att slippa gå ute och långt med alla kassar vi har handlat. Vad du än vill ha eller behöver kan du beställa och köra en drive through och hämta upp. Det finns tjänster och service för allt så att du ska slippa anstränga dig för mycket. Det ska vara praktiskt och bekvämt helt enkelt.
Sportkulturen måste ju absolut spela in på mysbyxans succé. Alla tittar på sport och hejar på lag och en del utövar den själv såklart. Sporten är så självklar och en så stor del av många amerikaners liv. Och mjukisbyxan är ju ändå i grunden en sportbyxa. Man sportar i den eller använder den som överdragsplagg. Men den är också skön att stretcha i, eller som sagt, när man tittar på sport i soffan.
Barnen och uppväxten spelar kanske också en roll i populariteten. Vi vet ju att vi mammor sneglar på tonåringarna och vill försöka vara lite som dem. Unga och moderna. Och eftersom barnen inte byter om till gympan i skolan så är det otroligt opraktiskt att ha jeans till skolan. Tro mig, eller snarare min dotter, som testade att springa konditionstest i skolan, s.k. beep test, med jeans. Det var svettigt. Såklart att det är mer bekvämt att gå i joggers till skolan. Alla gör det. Det är trendigt, skönt och snyggt ju!
Sista teorin är jag lite osäker på. Så jag svävar ut lite här. Är det så att amerikanerna bryr sig mindre om hur de ser ut? Praktiskt och skönt framför snyggt? Kanske till viss del men ändå inte. För det finns otroligt många som fixar och trixar med sitt utseende här. Precis som i Sverige. Alla sminkar sig och bleker tänderna och köper dyra prylar och kläder. Så här kommer min poäng. Jag tror att vi har lyckats förena det praktiska med det lyxiga i mysbyxan. Vi har hittat dyrare och lyxigare sweatpants . Vi har hittat fler varianter. I affärerna hittar vi numera trackpants, sweatpants, lounge pants, joggers… Kärt barn har många namn. De säljs dessutom till typ vilket pris som helst. Ett bevis måste ju ändå vara min man. Han som hatar stretch och aldrig skulle ta på sig ett par mysbyxor offentligt. Han har köpt ett par Lululemonbyxor för “det är ju skönt när man reser”. De är i tunnt stretchmaterial och kallas “business casual”. Eller skulle vi kunna kalla det för ett par riktigt dyra, lyxiga mysbyxor?
Om ni vill läsa mer om ämnet så rekommenderar jag varmt det här roliga inlägget om The history of sweatpants som jag dök på efter att jag skrivit merparten av det här inlägget.
Numera får jeansen och de sträva linnebyxorna ligga kvar i garderoben när jag tar på mig ett par bekväma, praktiska, sportiga, barnsliga mjukbyxor som min Sunday suit.
